Åker och träffar en kompis på förmiddagen och pratar i timmar, åker till banken ihop vid lunchtid för han måste ta ut pengar så då tänkte jag att jag också passar på. Kommer dit och det är stängt, och inser att det är röd dag idag. Hemma har man ju koll på varenda helgdag men inte här, nästan pinsamt att missa en sådan sak. Fast egentligen var det ju vikingarna som upptäckte Amerika så borde kanske inte fira den här falska dagen ändå 🙂 Så jag tänkte på en sak när jag träffade alla vänner hemma i Sverige, jag fick faktiskt frågan flera gånger, hur kan jag som har bott utomlands så länge fortfarande prata svenska så bra? Visst tappar man ord här och där om man inte använder dom, ta Facebook tex så har jag ju aldrig sett hur svenska Facebook ser ut, vilka ord dom använder för; update status, top story, wall, what’s on your mind, och alla de andra översättningarna som Facebook valt. Dessa kan jag inte såvida jag inte går in på en svensk persons Facebook, så där ligger man efter. Men när det gäller det svenska språket så tror jag man måste vara rejält blåst för att glömma bort sitt modersmål. Jag menar vi kan ju mycket av engelskan från skolan även nu, många år senare, varför skulle vi då glömma bort ett språk vi har utövat bra många fler år än det? Kan ju också vara en modefluga att det är lite “inne” att inte komma ihåg ord och få uppmärksamhet, jag tänker då på de kändisar som säger sig “glömma” bort svenskan. Men igen det har nog med antal IQ celler att göra. En apa behöver 26 i IQ för att skala en banan så språkproblem hör kanske hemma runt 35 eller något? Hem och jobbar, äntligen börjar jetlagen att släppa och jag tar med nya krafter tag i min lysande framtid.